Pust! Gården här uppe där vi bor liknar mer en skoterparkering än ett boende..  Jag och svärfar var ju i Alingsås och hämtade en skoter som jag berättade om i ett annat inlägg här!. Anledningen till att vi var och tittade på den var ju för att den skotern var utrustad med en 60cm bred matta, en matta vi behöver för att kunna göra riktigt fina slädspår här i skogen!  . Men vi visste även att den skotern var defekt i växellådan!!. Egentligen så är inte de här ett problem för min svärfar är en jäkel på att hitta lösningar på problemen och han hade ju givetvis en för denna skoter med  . Vi har ju skrotat en skoter som har en likadan växellåda,, eller vi trodde det  i alla fall  . Väl hemma med skotern som hade tvärlåst sig i växellådan, så konstaterades det att det inte alls bara var att flytta över den andra lådan från den skrotade till denna skoter.. Så i stundeshetta och irritation bestämde vi oss för att se vad faan det var för fel egentligen och om det inte gick att laga den som den var!!. Vi började med att lossa på allt som heter bult för att ta oss en spännade titt ner i själva hjärtt av de trasiga, väl där nere så syndes det ganska snabbt att locket på växellådan hade varit med om något som den inta alls gillade..Men alla kugg och drev som lägger i växlarna hade mirakulöst klarat sig útan en skråma!. Men vi hade ju ett jäkla problem framför oss.. Kjedan som driver runt axel till själva mattan hade mer eller mindre svetsats fast av de som i lådan havererat!! Vad i helvete hade hänt egentligen.. allt satt som fan själv och vi hittade ingen direktlösning på hur vi skulle få lös kedjan utan att kapa den!! Så utan vett och etikett så kapade vi kedjan med en bultsax!!.Nu kunde vi i alla fall få bort lite andra axlar som håller växelkuggen och vi kunde se att överdelen av de bottenkugget där kedja löper runt (Under)hade klarat sig.. i alla fall ena halvan, den andra låg ju i olja  . Men som sagt, det hela satt som svetsat och de verkade inte som om den ville släppa alls, vi försökte bryta med kofot.. hissa upp skotern i en kedja för att den hoppa på den.. och då var de 250kg som hoppade samtidigt!! (jag + svärfar!) inget hjlpte dock... men.. till slut så kom jag på idén om att vi i öglan vi gjort av kedjan skulle kunna dra ett järnspett iegnom som ett sista försök att rycka upp den... jag tänkte  att om jag bryter för vad jag är värd, så kanske den ger med sig och släpper  .. jag gillar ju att bryta på saker med. Efter att jag tagit ett stadigt grepp om spettet, böjt benen, vinkalt ryggen i en ställning som liknar ett marklyft.. så var de bara att koppla på ett jävlar annamma och se till att skiten lossnade... jag tog i..   precis när jag kände att jag troligen inte skulle orka ta i mer  , när de sista adrenalinet nått slutet av armarna, när ryggen ville ge up! JA, DÅ LOSSNADE SKITEN MED ETT JÄVLA BRAK!!!   Minen på svärfar var ugefär som att "Jippi vi vann precis på lotto"!  

och upp ur oljan sköt denna som en projektil!!

Troligen hade dom glömt av denna nere i växellåda, den gången dom hade i sår skiten.. vanligtvis brukar dessa brickor vara släta, men som ni ser så har den varit med om en del. Man kan nu förstå att de såg ut som de gjorde i locket och i lagrena.. allt var bara trsigt nere i lådan!

Nu iväntar vi delar och jag ska då komma tillbaka med den historien. Det blir säkert lika roligt att få i hopp det som i ...sär..  

Började morgonen med att stiga upp kl 09.00 JAg hade faktiskt tänkt att dra mig längre för söndagar är inget jag gillar  Men va f.. man kan bara bita i det sura äpplet och ta tag i dagen, som givetvis startades med KAFFE.!

Jag hade redan dagen innan bestämt mig för att ta tag i den snön som låg som en stor driva mot hundgården, så det  ar lika bra att starta traktor Max. Max är en sliten men trogen vän nu för tiden, han började sitt liv som en pigg ocgh glad arbetstraktor på en gård någonstans i Sverige, men som nu har vigt sitt liv till att vara en slavdriven traktor som får stå ut med det mesta inom slit o släng jobb    Men det tror jag att Max gillar.. för han klagar sällan 

Det tog inte så länge innan svärfar hade kvicknat till och ko ner för att tala om för mig att det mest såg ut som jag roade mig än jobbade  Men det är mest ett sätt för han att tala om för mig att det jag gör uppskattas .. tror jag  

Det han egentligen ville var att fråga om en tur till Alingsås var något jag ville hänga med på? Han hade nämligen ringt på en ny skoter, ny och ny.. den var från 80talet och hade trasig växellåda men sånt stoppar inte min svärfar.. det betyder bara att han har ett nytt pensionärs projekt på gång för att stilla sin oror om att inget ha och göra .

Ja jag vet vad ni tänker.. Vad faan har dom köpt för skrot? Men de är ju så att vi inte har våra skotrar till så mycke mer än skogskörning över stockar o sten i myrmark och andra blöt hål!. Att investera i en Polaris från 2010 är inget för oss, man vill ju ha solida järnramar och ingen jäkla plast som kostar skjortan så fort man tittar på en trasig lampa!! Sen så är de ju motionen man måste tänka på med, kör man fast med en sådan här pärla så har du att göra.. det finns knappt back och den väger bly.. tror denna skoter har sin döda vikt på 260-270kg! Alltså det är träningspass bara att styra den genom skogen..  .

Men nu är den hemma och i särskruvad.. vi ska kolla vad det är för fel på växellådan i morgon!

Äventyret sluatde ju inte där när vi köpte skotern.. efter en bra prutning på 1500kr så blev svärfar så exalterad på vägen hem, att han slutade sväga uppför våran vägen bara 1km hemifrån.. så här gick de då!! hehe

Men vi är ju inte de grabbarna som är oförberedda heller så vi plockade fram vinschen  Satte fast den i en kätting i närmaste träd och kopplade till ett bilbatteri, ni kan tro att det funkade perfa! Bilen är nu uppe ur diket och svärfar han blev glad, för hans vinch den fungerade galant!  

Efter allt det  där äventyrandet i dag, så slog jag och älsklingen ner oss i soffan för yttligare ett program av 24 och Jack Bauer! Fersken ville bara mysa så jag tog hand om henne en stund..  Frida satt bredvid och även henne kunde mn glatt kramas med        

Landmossen...

Då var de Torsdag då och man har ytterligare en gång varit ute på den berömda 10km strapatsen i skogen!  Jag tycker de här börjar bli roligt faktiskt,, att komma sig ut en tur på skidor o svettas lite är hur skönt som helst  

Men innan jag kom mig ut i dag så hade jag och Frida varit nere på våran ICA butik för att inhandla den för kvällen ack så viktiga provianten! Vi hade nämligen bjudit in Ulla Och Curt på en 2½ rätters middag hos oss. Men de saknade nu lite grejer så skidorna fick vänta som sagt  . Men vad gör väl de, jag kom i väg en sväng o de var minst sagt slitsamt även denna gången, de hade ju drivit igen ute på mossen, så som ni ser på bilden så var de inte mycke till spår kvar sen  jag var ute i Tisdags  

Ja när man ger sig ut på 10km i solen så gäller de ju att lyxa till de lite:=) Titti o Benji i radiokåporna och solbrillorna är ju en självklarhet när man är utlämnad till Vildmarken!

Ni får dömma själva men utsikten på mossen är de inget fel på.. de enda som fattades var lite varmchoklad.. men de kan man ju inte syssla med när man är ute och motionerar heller.       

Ni kan tro jag undrade va faan detta var för typ av knasboll som hade lämnat dessa spåren!! Jag frågade min svärfar om de var älgen.. han tittade på mig som om jag just i de läget var den dummaste person han träffat  och sa... De är ett harspår  

JA de blev inte så mycket skrivet i dag.. ville mest att ni skulle få se lite naturbilder på min nya tur.. på 1 mil!! 

I dag hade de kommit ca 10 cm snö här hos oss när vi vaknade i morse.. eller man kan säga i natt för de var faan så tidigt vi klev upp  Men men sånt är livet och man kan ju inte slöa hela dagarna   .Dagen började med att Frida arbetade lite hemma med sitt jobb, och jag gjorde kaffe för att jag överhuvudtaget skulle vakna till kl 07.30!Efter det så väntade ju Facebook på mig i vanlig ordning och de blev väl en timme eller två vid datorn, hade nog kunnat bli betydligt längre men Frida tyckte att vi skulle ta och Carpe Diem (Fånga Dagen som den gammle påven skulle ha sagt  ) Så vi  beslöt oss för att ta en promenad i det något fina vädret, för hur som helst så måste ju de där två bamse hundarna ha en kiss och sniff promenad varje dag! Vi hann inte komma så långt innan ett svart och vit sträck plötsligt passerade oss på insidan, det var Fridas mamma och pappas karelska björnhund som fått upp ett hett spår efter älg! Jag kan inte ens i nuläget säga vem av oss som blev mest skrämd av att Dudde som han så fint heter hade laddat fart sen 1 km tillbaka passerade oss utan att ens för en 100dels sekund tveka på vad han höll på med  . När Dudde väl rymt så gör han helt klart bara det han älskar.. han jagar älg! Nåväl, de fanns inte så mycke man kunde göra sen, det var bara att informera svärfar om att Dudde tagit sitt ansvar som björnhund och startat sin älgjakt för dagen  .De tog inte allt för länge efter det att Dudde gett sig av som telefonen ringde! Man hade spejat in Dudde när han passerade på andra sidan sjön, detta är alltså åt helt fel håll än där vi hörde han hålla ståndskall på  .Men farbror Dudde är sådan, jagar han så jagar han!!.Men Duddes lycka varande inte länge efter det.. en kille från grannbyn fångade in Dudde och förde han sen hem hit till oss, och nu sitter han alldeles uttråkad på en lina i trädgården och väntar på nästa chans.. att jaga.

Dudde

Ja efter dramatiken med omkörningen av Dudde, så tyckte vi de va dax för lite annan aktivitet! Vi bestämde oss för att ta på oss skidorna o koppla varsin hund till midjan  Jag som brukar gilla utmaningar av all de slag började tveka lite på detta  Men Frida övertalade mig att ta Atka på min första skidtur med hund

någonsin.. (Ha nu i åtanke att jag i går för första gången åkte riktigt långt på skidor.. sen barnsben!)Atka som är den som är mest "relaxad" av våra två doggs tog genast tag i situationen och gasade på som en tok nedöver skogsstigen  .De gick undan vill jag lova mellan träden och en skada i form av ett benbrott kändes som ett milt slut på denna färden .Men vi klarade oss ganska bra jag och Atka,men strax innan en riktig nedförsbacke a la stört lopp.. hände de som kan hända i bland om man inte är riktigt vaken.. linan som är fäst i Atkas sele,hamnar av en okänd anledning innanför Atkas ljumske och nyper till  Atka som är lite av en het vovve förklarar nu Krig .Men som tur var så hände det inget mer än ett kraftfullt MORR!! Och Atka tycktes vara ganska nöjd med att få säga vad han tyckte om den här situationen! Pust tänkte jag,men Atka ville inte efter detta vara med längre så vi bestämde oss för att vända våran nos hemåt och i stället inta soffan... För det hade trotts allt varit en ganska händelserik dag i skogen!

Atka och Frida

Iluaq måste ju få vara med på kort han med    

Ja efter att man satte i sig ca 7 koppar kaffe på morgonen.. och gjort den dagliga Facebooken     

Landmossen en annan solig dag än den jag var ute på

Så var de dax att försöka sig på en tur på Längdskidor i skogen. Jag har personligen inte stått någon längre sträcka på skidor sen jag gick i små skolan!! Men va faan, jag måste ju ge de en chans:=) Jag bor ju så bra till med massa skog och mark omkring mig så det vore dumt att inte utnyttja de  . Vi har ända sen de första snön kom, haft skoterspår gjorda runt stora landmossen. Men efter att de gick sönder för ett par veckor sedan så har vi inte uppdaterat dessa spår alls.  Jag hade bara tänkt att ta mig en bit ut på mossen, men när jag väl var där ute var det som om jag inte kunde sluta,balansen kändes trotts allt ganska bra och jag bestämde mig för att jag lika väl kunde fortsätta så långt jag bra kunde!Eftersom de inte fanns några som helst skidspår att följa så fick jag göra nya, de var ganska jobbigt!. Men jag hade turen med mig, för ute på mossen så syntes de gamla skoterspåren någorlunda i alla fall och jag följde dessa in i skogen.  . Vädret denna dagen var -2 grader och solen tittade fram så smått genom molnen! Det kändes inte lls så dumt att jag valde precis denna dagen för en tur på skidorna  När jag väl inne i skogen konstaterade att det regn som fallit ett par dagar innan och gjort allt mycket hårt och halt,drabbades jag av dom där såkallade Bambibenen.. jag föll i en liten backe som inte alls såg så hotfull ut innan jag tog sats ner för den!  men men man kan ju inte ligga där och tycka synd om sig själv heller.. jag insåg snabbt att det inte gjorde nått alls att jag ramlat..den enda som sett hela incidenten var en ekorre och jag tror knappast att han brydde sig om de  . Ju längre jag fortsatte min färd genom den något hala och krokiga terrängen så bestämde jag mig för jag tamejfan skulle åka hela vägen runt  Själva grejen att åka skidor är väl inte så jobbig,men anledningen till att jag kände de ganska behgligt var nog för att jag tog det väldigt lungt  Väl ute ur skogen så stötte jag på dagens utmaning.. som om inte det var nog att försöka hålla balansen över stockarna i skogen! Där framför mig hade jag nu Backesåsbacken!! En mosterliknade ettap uppåt som liknar Mount Everest topp!!!!Kämpandes uppför denna monsterbacke så insåg jag ganska snabbt att jag var i stort behov av att fortsätta denna skidåkningsträning.. för fy faan för en dålig kondition man har  Men väl uppe på toppen så kunde jag konstatera att det hade gått ganska bra trotts allt. Jag kom upp med livet i behåll.. trotts att hjärtat stundtals kändes som en rusande V8 med dess  dundrande slag! Nu hade jag inte så långt kvar till jag kunde andas ut.. resten av ettapen hem var nu bara plan mark i stort sett.. Det låter säkert som om man bara kört ner för vägen här hemma, men faktum är att jag åkte skidor 1 mil! Det kallar jag för en hyfsad första tur på skidor!